söndag 19 februari 2017

Författarskola #20 - tre droppar Arvidsson


Dags igen att försöka suga ut någonting matnyttigt ur vad en annan författare skrivit. Den här gången har det kommit till Anna Arvidsson som nyligen debuterade med Ordbrodösen (ifall detta på något magiskt sätt undgått någon). Vad kan vi lära oss av henne? Vad är det hon gör så rätt? Inte vet jag, men jag gör ett försök till att bena ut det.

Som vanligt, viss SPOILER ALERT, men inte så jättefarligt, tror jag.

1. Alltså, titeln, ordet "ordbrodös" ... Hur bra är det inte i sig? Och jag tror mig veta att Arvidsson började just med ordet. Jag får för mig (orkar inte googla just nu medan jag försöker tänka) att hon hittat på det i samband med någon skrivövning och att hon sedan inte riktigt kunde släppa det. Och det ledde alltså till denna historia, denna bejublade debut. Så himla schysst att tänka sig! Och det är en bra ingång att försöka sig på. Jag tänker i alla fall prova själv och se hur det faller ut.

2. Hon låter ett mysterium nystas upp. Det är ingenting originellt i sig, men oj, vilken bra grej att göra. Man ska inte glömma hur intressant man själv tycker det är att följa ledtrådar i ett mysterium. Och att pytsa ut dem i lagom takt är så himla mycket a och o. Men låt också "svaret" på mysteriet vara någonting "tungt", på något sätt. Naivt av mig kanske, men jag blev påmind om den här grundläggande byggstenen när jag läste Ordbrodösen.

3. Bilderna. Hon har ett antal superschyssta bilder i texten, så att man bara ryser - så himla visuellt triggande. Det där provet, när examinatorerna går emot ordbrodösen som genomgår provet. Någonting med hur de kommer emot henne och hur de nästan bildar en sorts vägg i sin mörkklädda enhetlighet - det är fantastiskt. Och hela grejen med provet, att man måste ha svart på sig, som en säkerhetsåtgärd, eftersom en gång den som undergick provet fortsatte att skriva på sina vita kläder när hon blev fråntagen blocket. Även bilden av hur den historiska ordbrodösen rider in mitt under häxbränningen med bar överkropp där hon skrivit sina order till folket är otroligt fantasieggande.

Jag blev av denna bok inspirerad att skriva någonting nytt. Någonting helt olikt allt det jag skrivit hittills. Och det måste väl ändå vara ett väldigt högt betyg.


4 kommentarer:

  1. Herre gud, så många bra böcker att läsa och så lite tid! Känns som om det hela tiden är nya böcker som hamnar överst i måsteläsahögen :) Gillar dina genomgångar av det som gör olika författares till storheter, ofta tänkvärda saker som kommer fram.

    SvaraRadera
  2. Ojojojoj, jag veeeet! Hinner inte läsa en bråkdel av det jag skulle vilja. Kul att du uppskattar mina utbeningsförsök:)

    SvaraRadera
  3. Ja, titeln är fantastisk. Och jag är som vanligt lite sur över att det är så svårt att få tag på svenska böcker där jag bor. Stackars dem som står i vägen för mig nästa gång jag tar mig till en svensk bokhandel säger jag bara. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan tro det:) Själv hade jag sådan snortur att jag råkade hitta ett exemplar som stod lite felplacerat och inkilat mellan annat. Blev f.ö. tokig över att jag inte kunde få tag på en e-bok, vilket annars är oöverträffat. Ja, jag vet, man har en sorts kärlek till själva pappersboksfenomenet, men mina bokhyllor är överbefolkade som det är och när man vant sig vid att läsa på paddan så blir man faktiskt irriterad över att det inte finns någon inbyggd lampa i en vanlig bok.

      Radera